Några reflektioner kring kostnader

Vi är en familj på 4. Den familjen innehåller 2 tonårssöner, som tränar kanske 6 dagar i veckan. Även föräldrarna tränar många dagar i veckan. Då behöver man äta. Mycket. Men hur mycket tränande tonårssöner kan äta var något av en överraskning. Speciellt den äldsta sonen, för den yngre har vi nog inte nått toppen av hunger ännu. Vad gäller den äldsta får man ibland bara säga stopp, nu räcker det. För annars skulle han kunna äta non-stop. Och äldsta sonens stigande hunger inföll ungefär samtidigt som inflationen stack iväg, och matrpiserna tickade uppåt. Så våra matkostnader har de senaste åren ökat markant. Och så måste det naturligtvis få vara. Äta bör man annars dör man. Och jag är väldigt nöjd över att våra söner ägnar så mycket tid åt träning - det är bra på så många sätt. Så det är ju bara att betala!

En sak som man stöter på ibland är åsikten att det är dyrt att ha små bäbisar. Vet inte riktigt om jag håller med om det. Visst kan det vara dyrt, men det är ju mest om föräldrarna köper en massa märkesprylar och allt nytt etc. Det går att komma undan ganska billigt med inköp till bäbisar och det finns en stor begagnatmarknad. Min erfarenhet är att bäbisar är rätt billiga i drift. Tonårsbarn däremot är mycket dyrare. De kräver mer utrymme, så man behöver större boende. De äter som sagt jättemycket. Och det kan vara ganska stora kostnader för t ex idrottande. Och så kan man behöva köra dem till en massa aktiviteter och tävlingar. Våra barn har i stort sett alltid fått cykla eller ta buss till träningar, men tävlingar kan ju vara så långt bort att man måste köra - alternativt ta tåg, sova på hotell etc. Jag tror iaf att vi befinner oss nära toppen av våra kostnader. Inom några år kommer de att minska drastiskt. Så då kommer vi liksom att ha en till stor effekt på vår ekonomi. Det som inträffar nu snart är att vi ska sluta nyspara - och då blir det mer pengar över. Och sen kommer den stora kostnadsminskningen, och då kommer det att bli ännu mer pengar över. Bra läge med andra ord. Inte för att jag inte vill ha mina barn hemma, för jag älskar att umgås med dem. Men rent ekonomiskt kommer vi snart att ha en ny situation.

Tillbaka till det här med mat. För även om jag tycker att vi köper jättemycket mat, (våra grannar brukar skratta åt oss när vi kommer med alla matkassar och undra om vi ska utfordra hela området!) och att det är en stor utgiftspost för oss, så har jag förstått att vi ändå inte lägger så mycket pengar på mat - om man jämför. Har hört i flera poddar nyligen att man pratat om siffror på vad en familj på 4 personer "bör" lägga på mat. Reagerade på att det var väldigt mycket. Kom inte ihåg siffran så jag fick googla. Om jag räknar enligt konsumentverkets siffror (https://stpubshop.blob.core.windows.net/publikationer/kostnadsberakningar-hushallskostnader-2024-konsumentverket_a4c.pdf, så skulle vår familj på 4 personer ha en matkostnad på ca 12 500 kr i månaden. Och jag skulle säga att vi lägger ca 7000 kronor i månaden (och då ingår också sånt som hygienartiklar t ex). Och vi köper bra mat, lagar det mesta själva. Lyxar till det lite fredag - söndag, äter lite enklare på vardagar. Men vi veckohandlar alltid. Jag beställer mat på nätet, som Herr FIRA hämtar på väg hem från jobbet på fredagar. Kan hända att vi får göra något enstaka stödköp av någon färskvara under veckan. Äter vi på restaurang nån gång ibland blir summan högre, men det räknar jag nog mer som ett nöje än som en matkostnad. Så trots att jag tycker att vi har en stor utgiftspost på mat, så verkar det vara billigt om man jämför!?



Kommentarer

  1. Håller med dig om det där med bebisar - de kostar ju nästan ingenting!
    Har också en aktiv familj, som tur är inte i någon av de mest extremdyra sporterna. Men ändå så tickar det på. Särskilt som de håller på med lite ovanligare sporter (dvs inte tex fotboll eller innebandy), ja då är det ofta tävling 10 mil bort (hej Rosvalla arena i Nyköping). För i Stockholm finns det inte tillräckligt med hallar för barnidrott. De hallar som finns har elitgubbar förtur till.
    Eller så ska man skjutsa till någon skolas idrottshall till kl 08:00 en söndagsmorgon (för en mindre seriematch), för inte ens i Stockholm så finns det allmänna kommunikationer så dags mellan förorterna. Ja, ja, fördelen är ju att varken barnen eller vi föräldrar är uppe så värst sent kvällen innan. Har man tur så slutar tävlingen/matchen före lunch och då har man ganska mycket ledig eftermiddag kvar.

    En annan fördel för mig med idrottande döttrar är att de aldrig har fått för sig att de måste banta för att de är för tjocka! Tyvärr har utseendefixeringen gått ner i åldrarna i vissa områden. Det finns en skola här i närheten där de hade stora problem med femteklassarna (ja, 11-åringar!) där tjejerna stod i omklädningsrummet på idrotten och nöp sig i skinnet och jämförde sig med varandra. För så gör deras mammor! Skolan fick ta till drastiska åtgärder och förbjuda flera klasser att ens vara med på idrotten! Och de hade allvarliga personliga samtal med berörda föräldrar om det osunda i att hela tiden visa upp ett "perfekt" liv.

    Så småningom blir barnen tränare och kostnaderna för aktiviteten minskar något. Och när de börjar flytta hemifrån (tex studier på annan ort) så måste man komma ihåg att inte köpa lika mycket mjölk som vanligt, det går ju inte åt.

    Spargrisen

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Spargrisen! Låter som att våra helger ser rätt likadana ut! Och visst kan det vara lite jobbigt ibland att gå upp tidigt en lördag - och ibland inte komma hem förrän sent på kvällen - men jag tycker att det är så roligt att vara med på de här tävlingarna. Det har blivit en väldigt trevlig del av livet. Man får uppleva helt nya saker, och träffa nya människor via sina barn.

      Förstår att du är glad att dina döttrar inte bantar och fokuserar på vikt. Jag har många vänner vars döttrar till och med drabbats av riktiga ätstörningar och som är riktigt illa däran. Jag tror att den yngsta dottern som drabbats bara är 11 år. Och hon har helt slutat äta. Alltså så sorgligt! Kan föreställa mig den totala maktlösheten man skulle känna som förälder. Och jag är så glad att mina killar äter. Och det är säkert ett större problem det här med ätandet och vikthetsen bland tjejer. Mina killar vill ju istället växa och bli långa. Och bli starka och bygga muskler - för att det gynnar deras idrottande. Men för den äldsta har det nog också blivit att han vill ha muskler för att han tycker att det är snyggt. Än så länge är det på en helt ok nivå iaf!

      Radera
  2. Hej! Hittade precis till din blogg och försöker läsa igenom dina inlägg.
    Lite feedback är att layouten kan nog ändras lite för att göra bloggen mer lättöverskådlig och göra det lättare att navigera mellan inlägg etc.

    Men väldigt intressant blogg, ser fram emot framtida inlägg!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Anonym! Kul att du hittat hit! Och tack för feedback! Vad är det du skulle önska för att göra det lättare att navigera?

      Radera
    2. Tänk dig typ Sparos blogg, dvs det är lätt att gå tillbaka till gamla inlägg som är sorterade under respektive år och månad. Även sidan till vänster med kontaktformulär och bloggar du följer känns lite felplacerad, möjligtvis att den gråa bakgrunden kan bytas ut, när man scrollar uppåt så kommer en stor bild/banner ner som känns lite störande. Lite saker som jag kom på rent spontant :)

      Radera
  3. Naja, ni far väl barnbidrag, sa kostnaden blir lägre.
    /Annika

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Annika! Ja, vi får barnbidrag (för ett barn), men förstår inte riktigt vad det har med mitt resonemang att göra.

      Radera
    2. Har googlat mig till att barnbidraget i Sverige är 1,250 kr för ett barn, och du gnällde ju pa matkostnaderna för dina ungar. Sa bidraget borde hjälpa tänkte jag.
      /Annika

      Radera
    3. Hej Annika

      Ja, det stämmer att man får barnbidrag. Och det stämmer också att innan barnet föds så kan man spara undan en buffert till ev oförutsedda händelser. Det är ju inte direkt en överraskning den dagen barnet föds att det kommer ett barn (vilket många verkar tro).
      Och den där bufferten är väldigt bra att ha senare i livet. Ett barnbidrag räcker inte långt tex i augusti. Då ska nya kläder skaffas efter en sommar i slitna shorts och tishor. Plötsligt märker man att barnet vuxit en dm ungefär. Ny skolväska måste kanske köpas för den de har är för liten för allt som ska med. Nya kläder till idrotten, inkl skor. Och sen kommer terminsavgifterna till aktiviteterna som är på minst 3000 kr plus kostnader för matchställ, musikinstrument eller diverse redskap för att kunna utföra sitt intresse. Och extraträningar och helgläger.

      Jag förstår inte ditt resonemang att kostnaden blir lägre. Kostnaden är ju samma oberoende av bidrag eller ej, däremot får man stöttning till att betala ovanstående kostnader och fördyrningar.

      Men vi har valt ett liv som innebär att vi har barn. Och som fru Fira skriver så får vi föräldrar också ett utbyte och stimulans av det. Jag har lärt mig nya sporter och andra aktiviteter, jag har gått ledarkurser för en förening som mitt barn är med i och jag har lärt känna nya människor som har blivit väldigt goda vänner.
      Och jag har utforskat andra förorter och städer i väntan på att tävlingarna ska börja.
      Men jag är glad att vi sparade undan barnbidragen i fonder de första åren. Det räcker inte till insats i en lägenhet, inte i Stockholm. Men det räcker gott och väl till ett körkort, en sommarresa i Europa eller en häst (neeeej, det blir INGEN häst här, det är bara ett exempel).

      Spargrisen

      Radera
  4. Hoppas ni inte glömmer bort att köpa all mat med cashback så mycket det går. Jag kör QStamp (5%), ICA (1%), Rabble, Bower, AMEX Blue (1,25%) när jag handlar mat. Det ger mig ca 1000 kr billigare mat varje månad. Läs gärna mer om mina olika strategier för en billigare vardag.

    https://gratis-pengar.se/ekonomi/min-cashback/

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej! Och tack för kommentaren! Får erkänna att vi inte alls handlar med cashback - det där är något vi måste kolla in på. Ska kolla in din hemsida, det där behöver vi lära oss!

      Radera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Den som är satt i skuld är inte fri?

Fredagsfunderingar